Türkiye har begränsat Lausannefördragets räckvidd
Türkiye har begränsat Lausannefördragets räckvidd till armenier, judar och Grek/Rum Pontus( Rum). Det har knutits till religion, inte etnicitet. Så kommer det förmodligen också att bli. Betoningen låg på det turkiska och Islam. Detta har olagligen lämnat andra icke-muslimer, inklusive assyrier och syrianer och aleviterna och Yazidier utanför fördragets skydd
Armenierna
Armenierna är ett av de äldsta folken i Anatolien. Majoriteten av armenierna i Türkiye tillhör idag den ortodoxa kyrkan, men det finns även ett fåtal katolska och protestantiska armenier. Idag lever drygt 60 000. Av dessa är cirka 60 000 ortodoxa, varav 50 000 bor i Istanbul, cirka 2 000 katoliker och ett litet antal protestanter. Officiellt erkänner regeringen armenierna som en minoritet.
De katolska armenierna har en ärkebiskop i Istanbul och deras andlige ledare är den romersk-katolske påven i Rom. Det ortodoxa samfundet har sitt eget patriarkat i Istanbul. Armenierna driver privata skolor som erbjuder grundskole- och gymnasieutbildning på deras modersmål.
Grek/Rum Pontus( Rum)
De greker som sedan gammalt levde på mindre Asiens och vid svarta havet och Egeiska havet kusten, kring den grekiska kulturvaggan Sinop, Samsun, Trabzon, Rize, Smyrna (Izmir på turkiska) , Aydın, Muğla bytes mot Greklands Muslim och turkiska minoritet.
Judar
Den judiska gemenskapen i Turkiet har anor från historien. De allra flesta judar i Turkiet är ättlingar till sefardiska judar som fördrevs från Spanien 1492. Deras språk är Ladino, en variant av 1400- Judisk Spanska. Det finns också en etnisk Ashkenazys och mizrahi minoritet som talar hebreiska och arameiska
Assyrier/Syrianer
Assyrier/Syrianer, som också kallas syrisk-ortodoxa kristna eller syrianer, har sitt språk och sina sedvänjor från den tidiga kristendomen. Deras historiska hemland i Turkiet ligger i provinserna Mardin och Hakkari i sydöstra Turkiet. Omkring 95 procent av assyrierna i denna region har lämnat Turkiet på grund av förföljelse och tvångsförflyttning. Idag uppskattas antalet assyrier till cirka 25 000, varav den stora majoriteten är baserade i Istanbul och cirka 3 000 i sydöstra Turkiet. På grund av denna exkludering har de inte rätt till utbildning på sitt modersmål, något som många assyrier/syrianer önskar. De har inte heller rätt att starta egna skolor, något som andra minoriteter har (om än med statliga restriktioner).
Aleviter
Den stora majoriteten av aleviterna är troligen av kizilbash eller bektashi ursprung, två grupper som bekänner sig till i stort sett samma trossystem men som är organiserade på olika sätt. Kizilbash är traditionellt övervägande landsbygdsbor och får sin identitet genom sin släkt. Bektashierna däremot är övervägande urbana och hävdar formellt att medlemskap är öppet för alla. Språkligt sett består de av tre grupper: turkiska, arabiska, och kurdiska (både kurmanci och zaza). Kurder utgör de största alevitiska grupperna.
De faller utanför Lausannefördragets skydd och p.g.a det deras identitet förnekas. Aleviter har betydande svårigheter att utöva sina religionsfriheter. De får inte rätt att bygga sina samlingslokaler för sina ritualer Aleviter möter dock byråkratiska restriktioner. Med hjälp av Diyanet (den högsta islamiska religiösa myndigheten i Türkiye och en institution inom den turkiska regeringen) och via Ordförandeskapet för alevitisk bektashikultur och cemevi, som är organiserat inom kultur- och turismministeriet, att bedriva assimilering till islam.
Yazidism (Ezidi)
Yazidism (Ezidi) är en uråldrig tro med en rik muntlig tradition som integrerar vissa Abrahamitiska religioner och med inslag av zoroastrizm , mihtraism d.v.s en gammal monoteistik religon och delar av yazidismen element med andra traditioner i Mellanöstern. Yazidierna tror på reinkarnation och en enda gud, Tawusî Melek, en ängel som trotsar Gud och fungerar som en mellanhand mellan människan och det gudomliga. Yazidierna är Kurdisk talande grupp och har i århundraden bebott bergen i Kurdistan. Yazidierna vallfärdar till den heliga Kurdistans stad Lalesh.
Kurder
Kurderna tillhör det indoeuropeiska greppen som slog sig ner i Mesopotamien under årtusendet det är en av äldsta folket i Mellanöstern. Kurder är den en av största nationen utan en egen suverän nationsstat. Kurdistan är inte självständigt, och territoriet består av ett geografiskt sammanhängande parti land, fördelat över Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Kurdistan, omfattar 500. 000 km2 yta och är uppdelat mellan Turkiet, Iran Irak och Syrien. Kurdernas antal uppgår till omkring 40 miljoner. Av dem lever 20-25 miljoner i Turkiet.
Kurdernas kamp för frihet och rätten till de grundläggande mänskliga rättigheterna d.v.s. lika värde och lika rättigheter såsom autonomi, federation eller självständigt har besvarats med brutala övergrepp, tortyr och avrättningar och även folkmord, ett hot som många gånger tvingat kurdiska folket och dess aktivister och att söka fristad i andra länder bl.a. i Sverige
